[:sv]Recensioner[:en]Reviews[:]

[:sv]Requiem

Britt Nordbergs recension av Requiem i Alba.nu
Närmare en mässa för vår tid är svårt att komma. En enastående musikalisk och visuell lisa för själen. Alla som inte ingick i den lilla skara som upplevde någon av de tre föreställningarna av Niklas Rydéns och New Operas senaste konstverk, Requiem, på Atalante kan jag bara trösta med att verket lär pånyttfödas – nästa år.
Läs mer.

Björn Sandmarks ord om Requiem
Föreställningen är dryga timmen och det är en njutning med musik, text och se de synnerligen skickliga dansarna Tanja Andersson, Sara Axelsson och Linda Wardal gestalta krängningarna mellan ont och gott, sanning och lögn, och liv och död på scenens mitt.
Läs mer.

Om Familjen i media:

P1 Kultur förhandsreportage om Familjen
Britt Norbergs recension i alba.nu
Johanna Paulssons recension DN

P1 Kultur förhandsreportage om Familjen

I tio år har det oberoende operakompaniet NewOpera CO utforskat nya sätt att närma sig och skapa musikdramatik. Tioårsjubileet markeras av föreställningen ”Familjen” på kompaniets hemmascen Atalante i Göteborg. Och precis som i tidigare uppsättningar har vardagslivets umbäranden och ljusglimtar en framträdande roll även här.
När Niklas Rydén grundade NewOpera CO 2006 var syftet att göra samtida musikdramatik med vardagligt tilltal och med inspiration från såväl klassisk musik som kabaret och pop. Ett manifest formulerades, och stilen fick namnet nyopera.

Läs mer

 

Cirkus har fått flera fina recensioner i dagspress och på webben.

Musiken vandrar genom en magisk cirkusvärld

Här har Niklas Rydén hittat sin perfekta interpret. Sången är rak och intim, uttrycksfull och prövande, men genomgående exakt i fångandet av olika stämningslägen. Avsaknaden av operavibrato är verkligen en tillgång, och gör att de melodiska anslagen inte kantrar över i det sentimentala och känslosamma. — Sången får bära hela uttrycket och så uppstår en komplex närvaro, en tidskänsla där musiken vandrar genom en magisk cirkusvärld av knivkastare, trapetskonstnärer och allehanda drömmare.
Magnus Haglund i GP         Läs mer

 

Intimt inspirerande cirkusmonolog

Precis som i nycirkus underställs konsterna på scenen en berättelse. Det återverkar på sångsättet, ambitionen är att musiken ska ligga så nära texten som möjligt. Resultatet är ett tillgängligt sångberättande.  I Cirkus blir det extra lyckat.
— Mitt i allt finns Sofia My Fryklund. Det vore fel att säga att det är hennes föreställning, för helheten är själva poängen, men ensam med sin fantastiskt rörliga och okonstlade röst parad med lika skör som stark närvaro gestaltar hon detta omstörtande liv.
Lis Hellström-Sveningson  i www.nummer.se     Läs mer

 

Ytterst handlar det alltid om existentiella frågor; passion, kärlek, smärta, svek, våld, ond bråd död.

När jag ser föreställningen slår det mig hur väl denna operans grunduppsättning av fabeln i librettot, korresponderar med text och musik. Fokuseringen på det existentiella känns traderad, men ändå på ett nyskapande vis aktualiserad och befriande fri från stelnad och floskulös 1800-talskonst. Nyoperan känns fri och självständig, men ändå relaterad på ett tydligt vis till traditionell opera. Med en i jämförelse minimal orkester, en person på scenen, det intima rummet, känns det hela som en sorts postmodern kammaropera, som leker med traditionen, men ändå hålls ihop av en uppsjö markörer och referenser…
Björn Sandmark, VD Stadsteatern Göteborg, på sin blogg.     Läs mer

 

Cirkus av Niklas Rydén – en opera som inspirerar och berör

För den som är intresserad av operagenren i nutid är Niklas Rydéns nyopera Cirkus en guldgruva att ösa ur. Den talande poesin. Det sångliga uttrycket, som Rydén vill lägga nära det talade ordets. Den minimalistiska scenografin, de musikaliska inspirationskällorna hos Brecht, Kurt Weil, hos jazzen, hos den traditionella operan, hos så skilda genrer som Pekingoperan och den argentinska tangon – allt detta bjuder på inspiration och möjligheter. Den poetiska gestaltningen av yttre handling och inre liv ger en möjlig kompassriktning för den som vill skapa opera med tidlösa kopplingar till nutiden.
Det som var starkast för mig i Niklas Rydéns Cirkus i gårdagens föreställning var just den upplevelse av liv som jag bjöds på. Men jag får också en annan upplevelse. Av detta arbete som något som pekar i en riktning som kan vara en framtid för operan.
David Dickson i bloggen ”What comes naturally”     Läs mer[:en]About The Family in media (swedish):

P1 Kultur förhandsreportage om Familjen
Britt Norbergs recension i alba.nu
Johanna Paulssons recension DN

 

Some reviews of Cirkus from daily magazines and from the web.

The music wanders through the magical world of the circus

Here Niklas Rydén has found his ideal interpreter. The song is straight and intimate, expressive and tentative, and consistently accurate in capturing the different moods. The lack of opera vibrato is really an asset, and makes the melodic appropriations not tipping over to the the sentimental and emotional. — The song bears the full expression and there arises a complex presence, a sense of time where the music wanders through a magical world of the circus knife thrower, trapeze artists and all sorts of dreamers.
Magnus Haglund in GöteborgPosten         Read more    (swedish)

 

Intimate and inspiring circus monologue

Just like in the contemporary circus the skills of the artist are subject to the story that is to be told. It affects the singing style, the ambition that the music shall be as close to the text as possible. The result is an accessible song storytelling. In Cirkus this is even more successful.

— Amidst all is Sofia My Fryklund. It would be wrong to say that it is her show, the big picture is the point, but alone with her amazing moving and unaffected voice paired with equally fragile as a strong presence, she portrays this subversive life.
Lis Hellström-Sveningson in www.nummer.se     Read more   (swedish)

 

Ultimately, it is about the existential questions; passion, love, pain, betrayal, violence andviolent death

When I see the show it strikes me how well this opera’s basic fable set in the libretto set in the libretto, corresponds with the lyrics and the music. The focus on the existential feels hand down, but still in an innovative way actualized and liberating free from solidified and inflated 19 century art. The new-opera feels free and independent, yet related in a clear manner to traditional opera. With a comparatively minimal orchestra, one person on the scene, an intimate room, it all feels like a kind of post-modern chamber opera, playing with tradition, yet held together by a plethora of markers and references …
Björn Sandmark, head of Göteborg City Theatre, in his blog.     Read more  (swedish)

 

Cirkus by Niklas Rydén – an opera that inspires and touch you

For those who are interested in the opera genre of today Niklas Ryden’s Cirkus is a gold mine to draw from. The talking poetry. The vocal expression, which Rydén wants to be close the spoken word. The minimalist set design, the musical inspirations of Brecht, Kurt Weil, of jazz, of the traditional opera, with such diverse genres as Peking Opera and the Argentine tango – all this offers inspiration and opportunities. The poetic portrayal of external action and inner life gives a possible compass direction for those who want to create opera with timeless connections to the present.

What was strongest for me in Niklas Ryden’s Cirkus in yesterday’s show was the very experience of life that I was invited to. But I also get a different experience. Of this work as something that points in a direction that can be the future of the art of opera.
David Dickson in the blog ”What comes naturally”     Read more  (swedish)[:]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *