Requiem
Britt Nordbergs recension av Requiem i Alba.nu
Närmare en mässa för vår tid är svårt att komma. En enastående musikalisk och visuell lisa för själen. Alla som inte ingick i den lilla skara som upplevde någon av de tre föreställningarna av Niklas Rydéns och New Operas senaste konstverk, Requiem, på Atalante kan jag bara trösta med att verket lär pånyttfödas – nästa år.
Läs mer.
Björn Sandmarks ord om Requiem
Föreställningen är dryga timmen och det är en njutning med musik, text och se de synnerligen skickliga dansarna Tanja Andersson, Sara Axelsson och Linda Wardal gestalta krängningarna mellan ont och gott, sanning och lögn, och liv och död på scenens mitt.
Läs mer.
Om Familjen i media:
P1 Kultur förhandsreportage om Familjen
Britt Norbergs recension i alba.nu
Johanna Paulssons recension DN
P1 Kultur förhandsreportage om Familjen
När Niklas Rydén grundade NewOpera CO 2006 var syftet att göra samtida musikdramatik med vardagligt tilltal och med inspiration från såväl klassisk musik som kabaret och pop. Ett manifest formulerades, och stilen fick namnet nyopera.
Cirkus har fått flera fina recensioner i dagspress och på webben.
Musiken vandrar genom en magisk cirkusvärld
Här har Niklas Rydén hittat sin perfekta interpret. Sången är rak och intim, uttrycksfull och prövande, men genomgående exakt i fångandet av olika stämningslägen. Avsaknaden av operavibrato är verkligen en tillgång, och gör att de melodiska anslagen inte kantrar över i det sentimentala och känslosamma. — Sången får bära hela uttrycket och så uppstår en komplex närvaro, en tidskänsla där musiken vandrar genom en magisk cirkusvärld av knivkastare, trapetskonstnärer och allehanda drömmare.
Magnus Haglund i GP Läs mer
Intimt inspirerande cirkusmonolog
Precis som i nycirkus underställs konsterna på scenen en berättelse. Det återverkar på sångsättet, ambitionen är att musiken ska ligga så nära texten som möjligt. Resultatet är ett tillgängligt sångberättande. I Cirkus blir det extra lyckat.
— Mitt i allt finns Sofia My Fryklund. Det vore fel att säga att det är hennes föreställning, för helheten är själva poängen, men ensam med sin fantastiskt rörliga och okonstlade röst parad med lika skör som stark närvaro gestaltar hon detta omstörtande liv.
Lis Hellström-Sveningson i www.nummer.se Läs mer
Ytterst handlar det alltid om existentiella frågor; passion, kärlek, smärta, svek, våld, ond bråd död.
När jag ser föreställningen slår det mig hur väl denna operans grunduppsättning av fabeln i librettot, korresponderar med text och musik. Fokuseringen på det existentiella känns traderad, men ändå på ett nyskapande vis aktualiserad och befriande fri från stelnad och floskulös 1800-talskonst. Nyoperan känns fri och självständig, men ändå relaterad på ett tydligt vis till traditionell opera. Med en i jämförelse minimal orkester, en person på scenen, det intima rummet, känns det hela som en sorts postmodern kammaropera, som leker med traditionen, men ändå hålls ihop av en uppsjö markörer och referenser…
Björn Sandmark, VD Stadsteatern Göteborg, på sin blogg. Läs mer
Cirkus av Niklas Rydén – en opera som inspirerar och berör
För den som är intresserad av operagenren i nutid är Niklas Rydéns nyopera Cirkus en guldgruva att ösa ur. Den talande poesin. Det sångliga uttrycket, som Rydén vill lägga nära det talade ordets. Den minimalistiska scenografin, de musikaliska inspirationskällorna hos Brecht, Kurt Weil, hos jazzen, hos den traditionella operan, hos så skilda genrer som Pekingoperan och den argentinska tangon – allt detta bjuder på inspiration och möjligheter. Den poetiska gestaltningen av yttre handling och inre liv ger en möjlig kompassriktning för den som vill skapa opera med tidlösa kopplingar till nutiden.
Det som var starkast för mig i Niklas Rydéns Cirkus i gårdagens föreställning var just den upplevelse av liv som jag bjöds på. Men jag får också en annan upplevelse. Av detta arbete som något som pekar i en riktning som kan vara en framtid för operan.
David Dickson i bloggen ”What comes naturally” Läs mer